Hur illa man kan må! Som helvetet själv....
Utdrag ur min dagbok 2008-04-09, har skitunge #3 i magen!
Jag ligger däckad i graviditetsillamående......FROM HELL!!!
Detta är så överjävligt så jag vet fan inte....går inte att jämföra med nåt!
Ska sätta er in i känslan, om ni tänker er magsjuka, kräkas magsjuka alltså, inte en sketen diarré historia. Precis innan man ska spy så forsar det saliv i munnen, så känns det hela tiden! O ni vet när man ätit lite för tidigt i magsjukan, eller är bakfull som fan... slänger i sig en pizza så bara kör det i kistan! Så känns det när jag äter.
Maken är ett jättestöd....han tar hand om mig. Tvättar mitt hår eftersom jag inte klarar det själv, lukten av schampo vill få mig o kastspy! Han hämtar saker åt mig, försöker få mig att äta, åker o handlar, tar hand om ungarna, ringer till doktorn åt mig när jag själv inte orkar!
Jag bara ligger, är jättesvag då jag knappt kan äta nåt. Så igår ringde han gyn o sa att dom måste hjälpa mig. "Ge henne knark eller vad fan som helst" typ... Fick åka in o prata med doktorn, orkade kanppt gå till bilen. Maken fick stötta mig på sin arm, har ju rasat i vikt nu så då orkar han :)
Uppe hos doktorn fick vi titta på underverks pricken!Först fick vi hjärtat i halsgropen då hon sa att jag blödde, visste inte det själv då jag inte sett något blod. Men det var tydligen lite blod där....
Jag tappa huvudet direkt o blev kall o tänkte att det är på väg ut igen! "Jävla pisshevete....men kom ut då för fan o dröj inte där inne i onödan!" var känslan.
Vänta nu innan du tar ut något i förskott, säger doktorn, så ska vi titta......
Där inne låg en liten myra......som var 4 mm.....med tickande hjärta! Tårarna rann ner för mina kinder. Tänk om vi skulle lyckas nu efter 3 JÄVLA missfall, kan det verkligen vara sant?
Blödningen kunde hon inte förklara mer än att man ibland blöder, jag har nog lite sköra slemhinnor pga av progesteronet jag tar oxå! Har inte blödit en endaste droppe förutom de hon hitta därinne! Så vi hoppas.....ska tillbaka om 2 veckor o kolla pyret!
Sålänge ligger jag i soffan o vill bara att dagarna går, kommer att bli heltidssjukskriven av det här illamåendet!
Har fått lite starkare tabletter som gör att jag inte kräks.....utan "bara" mår spyilla. Lite "knark" måste vara bra.
Ni andra kan väl njuta av mat, att ni kan va ute, att ni kan sätta er o fika huxflux, att ni kan åka till jobbet......ALLT som ett normalt liv ger. Det kan inte jag, i alla fall inte än!
See ya!
_____________________________________________________________________________________________
När man börjar tänka på skitunge #4 så går jag tillbaka i min dagbok, då går det där med att tänka på skitunge #4 över jäkligt fort!!
THROWING UP!
ILLAMÅENDE!
Den här bloggen kommer att kantas en del av illamående. När jag tänker graviditet så tänker jag illamående. SÅ var det för mig. Jag mådde inte illa som de flesta gör utan jag mådde illa jämt, hela tiden, alltid!
Skitunge #1: Mådde illa ock kräktes till v. 13, inte dagligen dock.
Skitunge #2: Mådde illa och kräktes 24/7 till v. 22. Jag kunde inte behålla nånting, en dag räknade jag hur många gånger jag kräktes. Jag räknade det till 22 ggr! I v. 12 blev jag inlagd på kvinnokliniken pga uttorkning.
Skitunge #3: Mådde illa och kräktes till v. 14. Kräktes ungefär 3 ggr per dag.
Med samtliga barn mådde jag illa hela graviditeten ut.
Illamående är nåt helt ÖVERFÖRJÄVLIGT! Det känns på riktigt som att man lever i en magsjuka som varar varje dag, varje timme, varje sekund i flera månader! Ni vet när det liksom rinner saliv mer eller mindre hela tiden och man är spysugen titt som tätt.
Med skitunge #3, som jag minns tydligast då eftersom det är dryga året sen jag var gravid., hade jag vissa dagar då jag inte kunde öppna munnen för att prata, ringde telefonen fick jag skita i och svara. Jag minns att mamma som vikarierade för mig på jobbet ringde och behövde veta lite grejer, jag la bara på. Öppnade jag munnen för mycket så kräktes jag rakt ut.
Jag kräktes så mycket under mina graviditeter så jag kissade på mig nästan varje gång jag kräktes. Trycket blev så stort när man kräktes så ögonen buktade ut en halvmeter och det inte längre fanns något mer att kräkas. Där satt jag naken, ihopkrupen över toastolen och pisset bara rann mellan mina ben. Min man, som var en hjälte under den här tiden, klappade mig på ryggen, höll mitt hår och tröstade mig när jag grät floder. Han torkade upp mitt kiss, han torkade upp mina spyor och bäddade ner mig med ett glas isvatten.
Det fanns vissa gånger då han asflabbade åt mig. Det var när man drog av en sån brakskit så det ekade i hela toaletten medan man kräktes. Ja, som ni förstår är det svårt att hålla tillbaka sånt pga det här trycket jag just berättade om. Ilband kunde jag dra av flera på raken och då blev det skrattfest på toaletten, t.o.m jag skrattade med spyan hängande från mungiporna...o så kissade jag vidare....
