FÖRLOSSNINGSHISTORIA #2
Efter en vecka övertid, ont och trött på magen så äntligen hände det!
Vaknade runt halv sex av mig själv, kände ingenting utan bara vaknade och var irreterad över att magen var kvar.
Kvart i sex kände jag första värken men tänkte inte så mycket utan att det är väl en vanlig förvärk som jag haft ett tag. Min sambo gick upp strax efter sex och åkte iväg till jobbet, jag gick upp, klockan var runt halv sju och jag hade haft en värk i kvarten ungefär. Skulle kissa då jag såg lite blod på pappret och tänkte det är väl lika bra att ringa in till förlossingen.
Ringde och fick prata med en otrevlig människa som snäste att det var nog bara slemproppen och återkom om du får fem minuter mellan värkarna...
Efter jag la på blev värkarna tätare och gjorde ont, hade nu 1-2 minuter imellan men tänkte mer att, nej det är inget det ska ju vara fem minuter först, men de gjorde så pass ont att jag ringde hem min sambo för jag visste att vi snart skulle få åka in.
Han var hemma vid tjugo över sju och då ringde jag igen till förlossningen bara för att höra, fick då prata med en annan barnmorska som sa att kom in på en gång.
Ok, upp och väcka min son som kors i taket fortfarande sov, han som alltid vaknat runt sex sov fortfarande!
Körde honom till min syster för att sen iväg till sjukhuset, det var nog den värsta resan jag hade så ont, fick värkar hela tiden och det var ju mitt i morrontrafiken, men tillslut var vi framme och inne på förlossningen, var inne i rummet klockan tio över åtta, en barnmorska kom o sa åt mig att gå in på toa för ett kissprov och att jag skulle byta om, det var svårt för värkarna var täta nu så kissa var inte det lättaste.
En ny barnmorska kom som skulle ta hand om oss, jag kom ut men hann knappt hälsa förens jag kände att nu är det på g, jag halvskrek väl att det kommer nu och denna barnmorska säger då nej då lägg dig på sängen ska vi ta CTG, la mig men då kom nästa värk, hon sa håll imot!!! Men det är ju inte det enklaste, sen var det full rulle, hon på med handskar och förkläde tryckte på nåt larm så en till bm kom in. De la mig på sidan och sen var det bara att börja krysta, 5 minuter och tre krystvärkar senare var min skatt ute!!!!
En underbar liten dotter på 4000 gr och 51 cm lång.
Så allt gick fort, på tjugo minuter så var allt över.
Bedövning hann jag inte ta, och jag vet att när jag väl låg o krystade var jag lite småförbannad över att jag inte fick lustgas men det hann man inte riktigt med.
Är glad nu såhär i efterhand att jag inte tog bedövning, man är med mer på ett annat sätt. Med min son tog jag både lustgas och EDA vilket jag säkert skulle ha gjort denna gång med om inte allt gick så fort.
Så gick det till när Filippa kom till världen =)
Vaknade runt halv sex av mig själv, kände ingenting utan bara vaknade och var irreterad över att magen var kvar.
Kvart i sex kände jag första värken men tänkte inte så mycket utan att det är väl en vanlig förvärk som jag haft ett tag. Min sambo gick upp strax efter sex och åkte iväg till jobbet, jag gick upp, klockan var runt halv sju och jag hade haft en värk i kvarten ungefär. Skulle kissa då jag såg lite blod på pappret och tänkte det är väl lika bra att ringa in till förlossingen.
Ringde och fick prata med en otrevlig människa som snäste att det var nog bara slemproppen och återkom om du får fem minuter mellan värkarna...
Efter jag la på blev värkarna tätare och gjorde ont, hade nu 1-2 minuter imellan men tänkte mer att, nej det är inget det ska ju vara fem minuter först, men de gjorde så pass ont att jag ringde hem min sambo för jag visste att vi snart skulle få åka in.
Han var hemma vid tjugo över sju och då ringde jag igen till förlossningen bara för att höra, fick då prata med en annan barnmorska som sa att kom in på en gång.
Ok, upp och väcka min son som kors i taket fortfarande sov, han som alltid vaknat runt sex sov fortfarande!
Körde honom till min syster för att sen iväg till sjukhuset, det var nog den värsta resan jag hade så ont, fick värkar hela tiden och det var ju mitt i morrontrafiken, men tillslut var vi framme och inne på förlossningen, var inne i rummet klockan tio över åtta, en barnmorska kom o sa åt mig att gå in på toa för ett kissprov och att jag skulle byta om, det var svårt för värkarna var täta nu så kissa var inte det lättaste.
En ny barnmorska kom som skulle ta hand om oss, jag kom ut men hann knappt hälsa förens jag kände att nu är det på g, jag halvskrek väl att det kommer nu och denna barnmorska säger då nej då lägg dig på sängen ska vi ta CTG, la mig men då kom nästa värk, hon sa håll imot!!! Men det är ju inte det enklaste, sen var det full rulle, hon på med handskar och förkläde tryckte på nåt larm så en till bm kom in. De la mig på sidan och sen var det bara att börja krysta, 5 minuter och tre krystvärkar senare var min skatt ute!!!!
En underbar liten dotter på 4000 gr och 51 cm lång.
Så allt gick fort, på tjugo minuter så var allt över.
Bedövning hann jag inte ta, och jag vet att när jag väl låg o krystade var jag lite småförbannad över att jag inte fick lustgas men det hann man inte riktigt med.
Är glad nu såhär i efterhand att jag inte tog bedövning, man är med mer på ett annat sätt. Med min son tog jag både lustgas och EDA vilket jag säkert skulle ha gjort denna gång med om inte allt gick så fort.
Så gick det till när Filippa kom till världen =)
Kommentarer
Trackback
