Varför?
Jag tänkte prata lite om det. En del får ingen lyckokänsla när barnet föds utan känner att dom är glada att dom klarade förlossningen och bara vill vara ifred. En del känner lycka för att efter någon dag hamna i en slags depression!
Det finns något som kallas baby blues, precis som dom skriver på sidan kan man tro att det är en skabbig jazzplatta det pratas om. Det är det inte, det är nåt riktigt jobbigt och jäkligt skrämmande för nyblivna mammor som förväntas älska det där rosa knytet med hela sin kropp, och inte gör det!
Vad är babyblues då?
* En slags depression som tillstöter när man fött barn, oftast som starkast ca 4 dagar efter förlossning.
* En del känner av sin baby blues i några dagar, en del i flera månader.
* 70-80 % av alla nybllivna mammor får någon slags baby blues.
* Några få utvecklar sin baby blues till postnatal depression, en deprimerad mamma som knappt klarar det vardagliga livet och ingorerar sitt barns behov och använder fysisk bestraffning.
* 1-3 av 1000 nyblivna mammor drabbas av postnatal psykos vilket är en mycket allvarlig åkomma då mamman kan lida av bl a hallucinationer samt vanföreställningar och stor risk för att skada sig själv eller sitt barn är överhängande. Dessa mammor behöver omedelbarn läkarvård.
* Anledningen till att man drabbas av baby blues är troligen att östrogen halten sjunker drastiskt 24-48 timmar efter att man fött barn.
* Har man under minst 2 veckor, varje dag känt sig nere och ledsen, att man har brist på energi och inte orkar, skuldtyng, värdelös och att man inte kan glädjas åt saker man i vanliga fall kan glädjas åt kan det vara tal om en depression.
Vad gör man åt saken?
Prata om saken med dina nära och kära, dina vänner, andra mammor. Man är absolut inte ensam om att känna som man gör!
Be om hjälp, pappan spelar en stor roll. Han kan hjälpa till vid matning, även på natten. Se till att du får vila. Få hjälp med hushållssysslorna.
Se till att få tid till dig själv, sov, ta ett varmt bad med tända ljus och läs en tidning, stoppa i öronproppar och sov en stund. Gå ut på en ensam promenad och andas in frisk luft!
Börja med små steg att se till att göra 1 sak per dag, bli inte arg om du inte klarar det.
Se till att ta dig ut en liten stund varje dag, frisk luft och dagsljus gör dig gott!
Hej! Jättebra skrivet! Första o delar av andra veckan min första son fött grät jag av ånger! VAD hade vi ställt till med? varför förstörde vi vårt mysiga liv med att skaffa det här paketet som måste vårdas i 18 år och som sen inte ens säger tack?Skulle vi aldrig få mysa på tu man hand igen? Var plötslig spädbarnsdöd för mycket att hoppas på? Finns det internatdagis i sverige?
Och under tiden (som vi naturligtvis gömde alla dessa känslor) sa alla "grattis, NJUUUUT"
Av vadå???? Det är ju jättehemskt, alla som sa att det var roligt att ha barn ljög!
...trodde jag då, tills min egen mamma plötsligt beskrev hur det kännts då hon fck sitt första barn - likadant! Det fanns alltså hopp, för på hennes kärlek tvivlade jag inte och efter några dagar till kom den, den där urmoderskärleken som inte vet några gränser och som inte går att beskriva, det där att man bara tittar på honom när han sover och gråter av lycka för att finns, att man tycker att han är underbar för att han är sååå duktig för han äter och bajsar och pruttar :-)
Det önskar jag att jag hade vetat (tack mamma för att du sen berättade) innan. För vissa måste kärleken få växa fram... det är en chock att få barn även om det är efterlängtat.. de frsta dagarna är INTE samma sak som hur det känns sen. För sen när kärleken kom då växte den som Himalaya som reste sig i forntiden eller några droppar duggregn som blir en orkan eller ett litet litet frö som sen blir det största träd som står i tusen år..
Så kan det vara. Berättade det för en vänninna innan hon fick sitt första barn. Hon kände stor kärlek och familjelycka direkt och tycker antagligen nu att jag har någon störning. Nåja. Jag berättar ändå, för jag önskar att någon hade berättat för mig.
TACK!!
...tack för att du berättar så ärligt och hur det verkligen kan vara! JÄTTEVIKTIGT att sånt här kommer ut så att man inte känner sig som en mördare, eller en sämre levande varelse för att man inte skriker av glädje fast man precis fått en bebis.
TACk och vad härligt att du fick de "rätta" känslorna ganska så snart!!
KRAM
