Hur tjock är du efter din graviditet?
Bild från Familjeliv
Det många fokuserar kring efter sin graviditet och förlossning är det här med vikten. INKLUSIVE jag. Inget kosntigt med tanke på att de allra flesta förvandlas till elefanter de sista 2 månaderna utav sin graviditet. SJÄLVKLART funderar man, och sliter som ett djur för att få tillbaka sin vanliga kropp igen. SJÄLVKLART är man glad åt sin rosa bebis men jag tillhör inte dom som tänker att "Jaja, nu är jag tjock men jag har en söt bebis". Nej jag tänker "Nu har jag en söt rosa bebis och är tjock, hell no... det gör vi något åt!"
Det som slår mig är hur många mammor som faktiskt går ner ganska så direkt efter sin förlossning.
Jag minns när jag och en väninna fick våra nr: 2 barn ungefär samtidigt. Jag gick upp 25 kilo, hon gick up 12. Hon är lång och slank, jag är kort och kurvig. 2 veckor efter våra barn föddes träffades vi med barnvagnarna på stan. Jag försökte med all kraft dölja mitt fläsk som döljde sig under jackan. Hon hade på sig ett par jeans och en skinnjacka.
Vi står där och pratar och rätt vad det är så utbrister hon:
"Jag kom i mina jeans direkt när jag kom hem från BB"
Ok, här står jag med ett bultande underliv och kan knappt gå ordentligt efter att ha skitit ut en unge på 4,5 kilo. Jag kommer definitivt inte i mina jeans, inte ens mitt underliv kommer i mina jeans. Och här har hon mage och stå och berätta för mig om att hon kommit i sina jeans direkt efter förlossning. Jag kom i mina jeans 8 månader efter jag fött skitunge nr: 2.
Vi kvinnor skiljer oss otroligt mycket här.
♥ Det hänger på hur stor du blir under din graviditet, hur mycket du går upp i vikt.
♥ Det sägs att amning är bra för att bli av med gravidkilona. Det gjorde inte ett skit för mig men jag har vänner som rasat till oigenkännlighet av att amma.
♥ Det sägs oxå att det beror på hur din kropp är, hur du är rent anatomiskt. Har du en lång rygg och mer plats för en bebis att växa mer inåt i kroppen så töjs t ex inte magen lika mycket som på en kort tjej med kort rygg.
♥ Det hänger oxå på hur duktig du är med maten givetvis, och hur du motionerar.
♥ Det ska inte stickas under stol med att vissa är födda med en naturligt slank kropp som har lättare att göra sig av med dessa gravidkilon. Jag är INTE en av dom.
♥ Det hänger också på hur många barn du fött och hur gammal du är när du gör det. Jag märker en stor skillnad här. Med skitunge nr: 1 var jag 23 år. Jag var "normal" igen när han var 3 månader. Sktunge nr: 2 var jag 26 år och blev "normal igen när han var 8 månader, men fick kämpa dubbelt så hårt! Som sagt, skitunge nr: 3...fick jag vid 36 års ålder, han är 15 månader och jag kämpar fortfarande järnet!! 10 kilo kvar!
Som sagt... det är så olika det där. Tillhör du dom som blir en tjockis länge efter graviditeten. Håll ut, dom försvinner men du måste jobba röven av dig och du är definitivt inte ENSAM!!! Tillhör du dom som det bara försvinner på CONGRATULATION och lyllos dig och sen ett litet fuck you eftersom jag är så förbannat avis på såna som er!!
Det borde vara förbjudet att fälla sådana där kommentarer om att komma i jeansen direkt efter förlossningen. Gaah! Jag såg lika höggravid ut när jag åkte hem från BB som när jag kom in. Jag gick upp 34 kilo och nu 10 månader senare har jag fortfarande 10 kilo kvar som jag kämpar med. Grrr!
Då vet jag precis hur du tänker.... livet är allt annat än kul när det finns motsatsen till en själv! MEN MEN... livet är ju så! Vi är olika och det är bara att gilla läget. Jag blir glad att du har 10 kilo kvar.... inte för att jag är elak men för att jag inte känner mig ensam när jag hör att vi är fler!
KRAM
Och jag får höra tvärtom, att det typ är fel på mig för att jag inte har 5-10 kg att brottas med efter förlossningen. Alla är vi olika och jag förstår att det är skitjobbigt att gå ner babykilona men inte heller skoj att folk tycker man är helt knäpp som vill till gymmet o cykla lite lätt när ungen är 2 veckor. Det är till o med skonsammare än att ut o gå. SJälvklart inte ta i för mycket men tränar man mycket innan så känner man sin kropp och har lättare att gå ner. Rör man på sig innan förlossningen så är det lättare att gå ner sen. För allt handlar om prioriteringar, finns alltid nån liten halvtimme här o där då man kan sticka ut på en liten joggingtur, finns inga ursäkter. Du har bara dig själv att stå till svars för. För vill man gå ner sina gravidkilon, i mitt fall få tillbaka sin fasta kropp, så får man ju anstränga sig eller hur?
Det finns ju dem, som jag, som inte kunde röra sig alls den sista månaden pga foglossning. Då går man upp kvickare än nånsin, och sen är det svårt att komma igång efteråt för foglossning försvinner inte så snabbt. När jag tycker att jag är ute på en snabb promenad blir jag omkörd av smärta mammor med fasta rumpor så det visslar om det. Inte så konstigt att det tar tid att gå ner om det tar tid att komma igång igen. Konstigt bara att man inte kan vara snäll mot sig själv och låta bli att stressa om vikten. Jag vill inte titta mig i spegeln längre. Det är mer deprimerande än att titta på vågen! Men, jag kämpar på i alla fall! Till slut ska det väl gå att komma i de gamla jeansen...
